I fredags var vi och hämtade liten. Sen bar det iväg de närmare 60 milen ner till småland. Vi kom ner lagom till sängdags och på lördagen skulle vi upp till ullared.

Kl 0700 hade jag ställt klockan men liten ville upp redan vid 0630. Vilket inte gjorde så mycket då vi kom fram i planerad tid iaf!
Trotts att det var tidigt en lördag morgon var parkeringen nästan full! Men vad hade vi väntat oss?
Lönehelg strax innan Jul??
Kön sträckte sig itne särskillt lång och sammalagt stog vi väl i kö 10 minuter innan vi kom in i helvetets paradis.

Av med jackor och ner med liten i vagen.
Kolla runt runt runt efter första klippet. Där och då var det ju shampo och balsam.
Vilket inte var så lätt som man kunde tro. Det var GALET mycket folk!

För mig, som bott så nära och under min mest besökta Ullareds tid (vilket var ungefär 2 gånger i månaden)
Så har jag aldrig varit emd om mer folk än I lördags! Fy fan säger jag bara.

När de dessutom gjort om nästan hela varuhuset gick det inte heller lika fort som vanligt.
Där kvinnokläderna brukade vara var det nu barnkläder. Där sminket brukade vara var det nu herr kläder. Och där barnkläderna brukade vara var det nu "ungdoms"kläder. Så efter ett varv så kände man sig lite vilsen. Jag hittade itne ens till resturangen på övre plan utan att fråga någon.

Men fynd efter fynd trillade ner i kundvagnen och minut för minut byggdes även allas dåliga humör upp!

Fredrik och liten fick ta en paus med fika medans ja fortsatte kolla storlekar och tappade bort kundvagnen gång på gång. Nu har ltien iaf en helt ny garderob och lär klara sig åtminstone till nästa höst!
Dessutom fick jag också några nya plagg. Inte en dag förtidigt.

Utöver det hittade vi lite julklappar till Melwin. Gardiner till köket och vardagsrummet. Några lampskärmar och lite dagis grejjer till efter nyår.

Liten klarade sig förvånansvärt bra i den svåra situationen med mycket folk och trång kundvagn.
Och efter shoppingen så tog vi en välförtjänt måltid på resturangen utanför varuhuset.

In med grejjerna i bilen och iväg hem igen för kalas.
Ett kalas där fördelsebarnet itne ens deltog för att hon har sju svåra år och andra världskriget på gång SAMTIDIGT!
Ja herregud, det är inte lätt att vara tonåring. Fråga mig. Jag minns precis hur det var när ingen förstod en.
Familjen kom ändå. Och vi hade det väldans mysigt ändå! Melwin fick träffa några av sina kusiner och elkte kurragömma med morbror+flickvän tills det var dags för alla att åka hem igen.

Söndag: Julskyltning. och stormen Berit är på ingång.
Den traditionsenliga julskyltningen på gislaved torg var egentligen planerat med Farmor Majlis, Emma, lillebror, Camilla, Ingalill och Bosse + oss. Men vädret fick oss att avstå så vi åkte ner på en fika hos lillebror o HANS EGNA LÄGENHET!
Även där har liten blivit stor. Roligt och vemodigt på samma gång. Så fort jag tänker på hur fort livet går får jag en liten klump i magen..

Vi tog upp några av livets stora frågor och vi känner oss själva väldigt bra tror jag!
VInden började tillta och frammåt kvällen när liten sov, farmor åkt hem och vi hunnit slänga i oss Pizzor och kebab-tallrikar så lät det nästan som åska när Berit drog fram över Småland.

Måndag och vi planerar hemgång:
Vaknar och stormen har lagt sig. Det är fint väder och solen tittar fram.
Lite frukost, PAcka ihop alla saker och säga hejdå till vovve och mormor. Sen åker vi de nära 60 milen hem igen.
En fullspäckad helg! Påfrestande för någon som är van vid att oftast ha det lugnt okring sig.
Nog är det inte lugnt i den bemärkelsen att jag sitter i ett mörkt rum med hörselkåpor och ögonlappar.
Men lugnt nog att 20 personer inkl barn blir stressande för själen och huvudet. Hela måndagkvällen ahde jag huvudvärk. Jag trodde det skulle försvinna under natten men hela Tisdagen spenderades med huvudvärken från helvetet! Ipren och alvedon om vartannat.
Nu har det äntligen lagt sig.

Igår var jag ute på altanen och skottade bort all snö och is som täckte däcket och poolen. Idag när vi vaknar har allt smält bort.. Suck. Finns det något tråkigare än jobbiga grejer, är det jobbiga grejjer man gör i onödan!



Note: Hette hon Berit btw?